Hej. Välkommen. 

Jag tänker inte inleda med någon lång presentation av vem jag är. Jag föredrar att hålla mig själv till viss del anonym, då jag inte känner för att dela med mig av min diagnos och mina svårigheter till precis alla som kan tänkas veta vem jag är. 

Jag ställer mitt välbefinnande i första hand tillsammans med mitt uppdrag. Jag trivs bättre med att veta att jag inte kan bli funnen här med mitt riktiga namn.

Mitt uppdrag då. Kortfattat så har jag haft en ganska bökig resa genom livet med mat och hormoner ända sedan jag kan minnas, och jag blev slutligen diagnostiserad med PCOS, poly cystic ovarian syndrome. Innan dess har jag brottats med ätstörningar, ångest, självskadebeteenden och panik. 

Psykologer har jag varit hos till och från genom årens gång, och jag har fått i uppdrag att skriva dagbok. Utan lögner, tillsammans med mig själv för att se hur jag beter mig. Hur jag påverkas. Vad jag påverkas av. 

Jag tolkas oftast som en väldigt tänkande person, och det instämmer jag med. I denna lilla dagbok hinner jag analysera mina egna tankar och bryta de mönster som hela tiden gör att jag faller tillbaka in i bulimi och självförakt. 

Jag är värd denna nystart, känner jag nu. Jag har tagit till mig av så mycket visdom och sedan bara kastat det åt mina demoner att äta upp helt obehindrat, men nu är det dags. 

Jag klarar detta. 

Jag är väldigt glad att jag fick en diagnos, då den hjälper mig förstå att det inte är mitt fel att jag mår som jag mår. Jag tänker inte skylla på mina hormoner, men jag tänker bannemig säga att de spelar in extremt mycket i mitt välbefinnande. Det är lite jobbigt att veta att min kropp inte fungerar som den ska, men samtidigt så ger det mig verktyg att ändra mina vanor för att få den att bli så normal som möjligt. 

Så, jag delar upp denna blog i två delar. 

1.Information om PCOS, bulimi och kopplingen däremellan. 

2. MIN personliga resa. Genom skam och framgång. 

Punkt 1 är väl tänkt att hjälpa andra. Samt påminna mig själv om vad som står till i min lila kroppshydda. 

Punkt 2 bör tas med 2 nypor salt. Eller, se men inte lära. Jag vet att jag många gånger har gjort fel beslut i mitt liv för att nå åt rätt håll när det kommer till glädjefinnandet. Jag ska lära mig av misstagen och måla upp dem på väggen. Svart på vitt. Varför gör jag som jag gör? Hur gör jag nästa gång? OSV OSV. 

Jag har ett bräckligt förflutet med mig själv som ni hör, men framtiden är min egen och den tänker jag omfamna. 

Jag ska bli en sådan där människa jag föraktar, en glad jävel, men som får ha sina fläckar i fred. En glad jävel så får vara ledsen närhelst hon behagar, så länge hon inte skadar sig själv. 

Tack för den här gången. Jag återkommer senare med.. någonting informativt tror jag är en bra fortsättning. 

Vi hörs.